Minska kulturkrockar genom förståelse av värderingar och fördomar

Varför knäböjer och ber kollegan 5 gånger om dagen och varför vänder grannen alltid bort blicken och vägrar hälsa? Vad är det för fel på dem?
– Allt i kulturmötet börjar alltid inom oss själva. Man behöver förstå sig själv och sina egna värderingar för att kunna förstå andras. Vi är alla lika men olika, inget är rätt eller fel, bara olika, menar Madeleine Eriksson, författare, och föreläsare med en magisterexamen i internationell marknadsföring samt med över 20 års erfarenhet i den arabiska kulturen.

Varje dag, varje minut och varje sekund sker otaliga möten mellan människor. Någon bär slöja, en annan ett kors runt halsen och en tredje äter enbart vegetarisk kost. Kulturer möts och krockar på arbetsplatser, på fritiden och privat. Interkulturell kommunikation innebär att ha förmågan att effektivt kunna samverka med människor oavsett kulturell eller socioekonomisk bakgrund.
– Olikheter kan vara ett plus och ge oss värdefull input. Det hjälper oss att tänka från olika perspektiv och se på det med nya ögon. Forskning visar att vi blir mer flexibla, dynamiska och kreativa, berättar Madeleine.

Vad är en kultur?

Kultur är en evig och livslång programmering av tankar, känslor och beteende. Utifrån Maslows behovstrappa har människor samma grundläggande behov i form av mat, vatten, luft och sex, men beroende på var man bor, påverkar och utformar det vårt sätt att exempelvis äta och välja kläder. Kulturens uppbyggnad präglas av den miljö och de sociala omgivningar som finns där man lever och bor.
– Man föds in i en kultur och programmeringen börjar först i familjen. Sedan utvecklas den genom grannar, skola och redan etablerad kultur i området. Kulturen kan variera mellan länder, regioner, städer och över generationer. Även när vi tror att det är en och samma kultur, så kan det finnas variationer mellan exempelvis norra och södra Sverige. Jag brukar säga att man inte möter en kultur utan man möter en individ från en kultur. Med det som bakgrund kan det därmed se väldigt olika ut, menar Madeleine.

Värderingar styr oss

Det kan ses som enkelt att titta på andra kulturer och ifrågasätta deras sätt att vara, syn på världen och vad som anses vara normalt. Men vad är egentligen normalt? Hur ofta vänder vi blicken inåt och nyfiket funderar över våra egna tankar, normer, attityder och värderingar?
– Våra värderingar styr hur vi tänker och våra tankar styr vårt beteende. Så som jag uppfattar dig speglar hur jag är. För att förstå andra kulturer behöver vi först förstå den egna kulturen. Bli medveten om vilka värderingar det är som styr mig, menar Madeleine.

Kulturkrockar

Våra värderingar ligger till grund för vår inre trygghet och skulle dessa bli ifrågasatta kan vi känna oss hotade. När våra värderingar blir ifrågasatta tappar vi kontrollen över den egna värderingsprocessen och kan få oss att bli rädda för det okända.
– Kulturverktyget är perfekt att använda när vi möter kulturer som är långt ifrån den egna kulturen. Börja med att ställa frågan varför. Varför känns det jobbigt? Varför stör det mig? Varför är det ett problem? Analysera och svara ärligt på varför-frågorna. Min erfarenhet är att det oftast inte är något fysiskt utan snarare ett mentalt problem som infinner sig, berättar Madeleine.

Vad är en fördom?

En fördom är en åsikt, uppfattning och inställning som bottnar i känslomässiga eller omedvetna reaktioner. Vilka sanningar bär vi med oss om en annan kultur? Är de sanna eller är det bara vår egen inre sanning om en kultur? Kan vi uppmärksamma dessa sanningar och undersöka/analysera vad de bottnar i? Acceptera, nyfiket möta för att sedan utmana och aktivt bekämpa fördomen?
– I tystnaden odlas extremism och min uppfattning är att vi inte pratar om saker och ting. Om vi inte är medvetna om hur vi själva är, våra grundvärderingar och inte heller är nyfikna på varandra, så kommer det uppstå klyftor – vi och dem. Det krävs tillåtande, nyanserade och respektfulla diskussioner, med högt i tak för att inte odla extremism, avslutar Madeleine