Så känner du igen och hanterar en rättshaverist

Har du någonsin stött på en person som det känns att du inte riktigt kan komma överens med? En person som är rätt påstridig och hela tiden vill hävda sin rätt?

Kanske har du en sådan person på din arbetsplats, i släkten eller i din bekantskapskrets? Det kan vara så att den här personen har ett så kallat rättshaveristiskt beteende.

Hur känner man igen en person med rättshaveristiskt beteende?

Alla vill vi ju hävda vår rätt, när vi vet att vi har just det, rätt. Men en person med ett rätthaveriskt beteende går till onormala längder för att bevisa att den har rätt, även när den blir bemött. De lägger allt annat åt sidan och många av dygnets alla timmar går åt till att driva sin kamp. Ofta riktar sig personen mot myndigheter, som offentlig sektor, polis och skolor.

En person med ett rättshaveristiskt beteende är igenkännbar på flera olika sätt, bland annat:

• De skriver långa brev, mejl och inlägg på sociala medier, där de överklagar beslut och ställer orimliga krav på vad som ska göras och inte göras.
• Ofta gör de bruk av ett juridiskt språk i sin kommunikation, både i tal och skrift. Detta kombineras med versaler, många frågetecken och utropstecken, samt bilder som förstärker vad de upplevt.
• Hot om att anmäla, eller hot om att vända sig till sociala medier och framföra sin kritik är vanligt.
• Det är inte ovanligt att de filmar personal eller spelar in telefonsamtal och konversationer, för att senare använda som bevis.
• De har alltid en lång, omständig berättelse över vad som har gått fel och hur felbehandlade de har blivit.

Rättshaverist eller inte?

Den vanliga människan kan släppa sin kamp, för att den insett att den nått sina mål, blivit övertygad, eller när man förstått att det inte går att visa att man har rätt. En person med ett rättshaveriskt beteende sätter inte sin gräns utan fortsätter, och blir lätt till ett lidande för de personer som möter beteendet. De kan ha en viss insikt i att de upplevs som jobbiga, men inte i att de har fel. För de har alltid rätt, enligt dem själva. Beteendet kan uppkomma på grund av en plötslig psykisk kris, eller en personlighetsstörning som paranoia eller narcissism. Ofta har man svårt att sätta sig in i andras tankar och känslor. Hur många rättshaverister som finns i Sverige är inte studerat. Enligt en studie av två australiska psykiatriker, fann man att 1 % av de som kontaktade myndigheter, som hade ett rätthaveristiskt beteende, tog hela 30 % av arbetsbelastningen. Därför är det mycket viktigt att vi förstår hur man bemöter detta beteende.

Hur bemöter man beteendet?

Jakob Carlander, leg psykoterapeut, är expert på personer med ett rättshaveristiskt beteende, och ger oss några tips på hur man kan hantera det:

• Använd ett lågaffektivt bemötande. Var lugn, saklig och se till att inte bli triggad av personen, även om personen blir arg.
• Trassla inte in dig i småprat och börja vädja till personen, detta skapar ett kamplystet beteende.
• Håll koll på din egna kommunikation. Bli ej stridslysten eller försök sätta personen på sin plats.
• Säg inga saker du inte har täckning för. Då är det bättre att erkänna att du inte vet, än att hitta på eller undvika att svara.
• Sätt gränser. Våga avsluta samtal när personen är otrevlig eller hotfull. Berätta att samtalet går runt i cirklar och kommer att avslutas, och gör sedan detta. Har du berättat att du ska avsluta så gör det, annars skapar du dubbla budskap.

Kompetensutveckla arbetsplatsen

Att möta en rättshaverist är inte enkelt, många blir osäkra, rädda och känner skuld. För att hantera det här beteendet, behöver vi kompetensutveckla våra arbetsplatser. Vi ska kunna prata om detta som en gemensam arbetsmiljöfråga, och alla ska jobba förebyggande på ett och samma sätt. Använder vi oss av olika strategier, förstärker vi det rättshaveristiska beteendet.