Arbetslagsledaren är en chefsposition utan egentlig makt

Har du fått frågan om du vill ha uppgiften som arbetslagsledare? Eller har du redan tackat ja och funnit att det finns mycket som du kan behöva hjälp med för att kunna leda kollegorna på ett sätt som du och de trivs med? 

Att vara arbetslagsledare på en skola kräver att man hittar verktyg för att ta gruppen/kollegorna vidare. Till det behövs förståelse för ledarskap och gruppdynamik. Man får en chefsposition utan någon egentlig makt. Arbetslagsledarutbildning för pedagoger kan ge inspiration till att bli en bättre ledare.
– Som arbetslagsledare hamnar man i en mellanposition, en chefposition utan någon egentlig makt, där man ska leda sina kollegor, säger Peter Fowelin, tidigare lärare som numera håller kurser i såväl konflikthantering som mindfulness och ledarskapsutbildning.

Arbetslagsledare behövs för att få skolan att fungera

Arbetslagsledarna behövs för att få dagens skola att fungera. Rektorer har svårt för att hinna med och behöver därför arbetslagsledarna, som samordnar sina kolleger och leder dem. För att detta ska lyckas såväl från uppdragsgivarnas – skolledningens och rektors – som från kollegornas håll, krävs det tydlighet. Man behöver en uppdragsbeskrivning om vad som är uppdraget, som beskriver vad som jag som arbetslagsledare ska göra och vad jag ska förmedla till kollegorna, så att det blir en samsyn.
Till det krävs att rektor tar sig tid till den som åtagit sig arbetslagsledarrollen, så att man kan gå igenom och diskutera förväntningarna som man ställer från ledningen och även de förväntningar man har på sig själv, likväl vilka förväntningar man också kan ha på rektor. Det är viktigt att rektor fungerar som ett stöd för sin arbetslagsledare.

Lyckade träffar – det viktigaste verktyget

Främsta verktyget i att leda och samarbeta med kollegorna är att man håller träffar en eller två gånger i veckan. Här måste man kunna lyssna på varandra. Dock måste man sätta regler för hur träffarna ska hållas så att man ägnar tid åt det som är väsentligt. Ingen får bre ut sig och ta tid från andra, de som är tysta och inget säger måste få komma till tals. Dessutom ska arbetslagsledaren ingjuta förtroende hos kollegorna, så att de upplever att man arbetar för lagets bästa, för skolan och för eleverna och att man inte har en egen agenda eller särintresse som dominerar. Man måste också i gruppen vara överens om samspelsregler, om hur man till exempel kan avbryta någon utan att personen tar illa upp.

Hjälpa och stödja kollegor

Att vara arbetslagsledare innebär att man ska kunna hjälpa och stödja sina kollegor, samtidigt som man behåller sin integritet. Uppdraget innebär att man måste lägga ner tid utan att få ersättning eller endast ersättning till viss del. Till det krävs engagemang. Kollegorna däremot kan tycka att man som arbetslagsledare ska lösa problem när det kärvar, eftersom man har extra ersättning. Är kollegorna motvilliga till samarbete och man inte får stöd från rektor, kan det kännas tungt. Man kommer som arbetslagsledare att stöta på motgångar och det är inte alltid man känner att man lyckas.
– Man behöver tänka på sig själv med snälla ögon, om det inte gick bra, och inse att man i alla fall lärt sig något, säger Peter Fowelin.

Mod, kompetens och motivation

Det viktiga är att man kan hantera och veta hur en grupp kan fungera. Genom kursen för arbetslagsledare får man redskap och kunskap om hur man kan hantera när kollegorna kanske försöker smita ifrån sitt ansvar och lägga över det på arbetslagsledaren. Det krävs mod, kompetens och motivation för att komma till rätta med problem för att lösa dem tillsammans.
– Man behöver ingjuta tydligheten i sin roll, säger Peter Fowelin. Utan någon egentlig makt kommer man lätt i kläm mellan kollegor och skolledning. Därför är utbildning, motivation och inspiration så viktigt för att känna att man gör ett bra jobb, att inspirera och leda kollegorna för ett lyckat samarbete.